..som bara jag kan se tydligen. Tristan och Isolde, Romeo och Julia, Lancelot och Guinevere, Skönheten och odjuret, Bella och Edward, Palten och Raijah. Ja som ni ser så kan listan göras lång och nu kan jag sälla mig till den här skaran av tappra och motarbetade själar.
En morgon när jag vaknade för inte så jättelänge sen så var det som att blixten slagit ned i mig, jag var så kär så kär och Raijah hade aldrig tidigare varit så vacker. Hon luktade gott, var snäll och kärvänlig och ville bara vara med mig, ingen annan!
Jag kände mig liksom uppfylld av rosa fluff och hade en sån himla lust att sjunga så jag gjorde faktiskt det också. Tydligen tyckte inte matte om min sång för hon slängde en kudde rätt i nyllet på mig, precis mitt i sångens crescendo dessutom, snacka om oförskämt!
Såklart blev jag ju tyst, vem skulle inte bli det om man får en kudde kastad på sig när man uttrycker sin kärlek, och då passade matte på att väsa att om jag inte håller igen kakhålet så knyter hon igen det med min egen **beeep***. Givetvis blev jag ju hur förnärmad som helst, så otrevlig behöver man väl ändå inte vara, jag sjöng ju bara en liten trudelutt. Matte menade då att trudelutter inte lämpar sig klockan fyra på morgonen, något jag inte alls kan förstå. Klockan fyra på morgonen så är ju alla andra tysta, inget fågelkvitter som stör, inga billjud som gör att jag kommer i otakt, inte ens grannarna hörs då. Så klockan fyra på morgonen är faktiskt alldeles perfekt för trudelutter om ni frågar mig!
Men som vanligt så begriper inte matte någonting. Precis lika lite som hon begriper varför det är viktigt att kissa på många ställen när man är ute.
Tillslut så vaknade ju matte, och alla andra också för den delen och då var det ju inte lönt att sjunga några trudelutter längre. Jag hade dessutom inte tid med det för då skulle vi ut på morgonrapportering. Morgonrapporteringen är en ansvarsfull och viktig uppgift även om matte envisas med att kalla den för promenad. När man är så kär som jag var just då så är den dessutom ännu viktigare. Man måste liksom tala om för så många som möjligt att skönheten som just passerat är kär i mig och ingen annan. Om man missar att tala om det så kan det rätt vad det är hända att någon annan, kanske större och starkare än mig kommer och försöker sno Raijah ifrån mig, och det får ju bara inte hända!
Så jag tar min morgonrapportering på största allvar när jag är kär och är nogsam med att markera detta snabbt och ofta. Dessvärre är mamma rätt långsam så hon hinner inte alltid flytta på sig, och Raijah är rätt snabb så ibland kommer hon liksom i vägen, men jag resonerar som så att lite får man offra för kärlekens skull. Matte å andra sidan är som vanligt av en helt annan åsikt. Antingen försöker hon knuffa undan mig eller den som kommer i vägen och så gormar hon om att jag faktiskt får använda huvudet och TITTA vart jag ställer mig och kissar ( ja hon artikulerar verkligen det där ordet TITTA, som om jag vore dum i huvudet). Men då undrar jag hur hon riktigt hade tänkt att jag skulle kunna titta vart jag markerar, då får jag ju liksom stå som en makaron och det skulle ju se jättetöntigt ut. Jag har dessutom fullt upp med att markera exakt rätt, det är inte helt lätt ska ni veta!
Sen när vi kommer in från morgonrapporteringen så är det ju alltid dags för frukost men är man kär så är man, då måste man ju liksom ta det här med lidande på allvar. Och att äta då är ju helt uteslutet. Man känner sig liksom inte riktigt lika lidande om man har tid att äta mat, så jag fastar när jag är kär. Matte hon suckar som vanligt och påstår att jag ser ut som ett spjälstaket, hur man nu kan göra det, jag är ju inte gjord av trä?!
Jag har flera gånger försökt förklara för henne att det finns faktiskt religioner där man fastar typ jämt och jätteofta men då säger hon bara att det inte är en religion att vara odräglig.
Hur som helst, inte får jag träffa Raijah heller, min otroligt trögtänkta matte lyckas placera en vägg eller en bur emellan oss och vår kärlek prick hela tiden!
Jag blir så himla trött på att hon är så otajmad hela tiden. Här försöker man uppvakta en dam med sång, uppmärksamhet, kramar och allt möjligt men hur lätt är det på en skala med en matte mitt i alltihopa, en matte som inte begriper något!
När hon väl begrep att jag faktiskt måste få träffa Raijah om jag ska få visa hur kär jag är, ja då var ju inte Raijah intresserad längre, då tycket hon ju att jag var värsta jobbiga tönten som bara kunde dra dit pepparn växer!!!!!
Dumma dumma matte som inte begriper och som bara förstör och går runt och muttrar om att den som sa att kärlek är vackert aldrig har bott med en löpsk slampa till tik och en iq-befriad hanhund på 42kvm.
Jag gör som så många andra före mig och sjunger vidare i hopp om att kärleken ska väckas på nytt..." Love me tender, love me sweet, never let me goooooooooooooooo"..
